Hälsa på Altuna socken, belägen i norra delen av Enköpings kommun. Gränserna sträcker sig mot Västmanlands län i norr, och i söder är gränsen utgjord av Simtuna och Torstuna. Denna lantliga socken är en källa till både naturliga skönheter och rikliga historiska lämningar, och erbjuder en inblick i det förflutna som få platser kan jämföra sig med.
Altuna socken: Skogens och landskapets skönhet
Altuna socken är hem till en mängd olika natursköna landskap, inklusive en stor och kuperad dalgång omgiven av frodiga skogar. Örsundaån rinner graciöst genom området, och bidrar till den lugna och fredliga atmosfären. Längs östra stranden av Örsundaån sträcker sig en imponerande rullstensås från gränsen mot Västmanland. Denna ås, känd som Flostaåsen, är en del av den större Enköpingsåsen och sträcker sig ca 3,5 km innan den dyker upp igen i socknens södra del.
Historiens gåta
Altuna socken är rik på arkeologiska fyndplatser, med över 250 registrerade fornlämningslokaler. Fornlämningarna sträcker sig över en lång tidslinje, från stenålderns mellersta period till forntidens slut. Således erbjuder den en omfattande och mångsidig bild av den tidigaste bosättningen i området.
Den äldsta bosättningen hittas vid Nyskottet på västra sidan av Örsundaån. Det finns rikligt med fynd från stenålderns yngre perioder, inklusive kvarts- och flintavslag samt fragmentariska och hela flint- och bergartsyxor, som återfunnits längs västra sidan av dalgången och även på östra sidan på Drävle ägor.
Få men betydande fornlämningar från bronsåldern finns i socknen, inklusive några enstaka rösen och skålgropsförekomster på Fröslunda, samt ett fynd av en kantyxa på Drävle ägor.
Järnålderns betydande bebyggelse vittnas av de många gravfält och gravar av äldre och yngre järnålders typ. Dessa gravar, med sina ansenliga dimensioner och gravkonstruktioner, samt fynden i Fröslunda och Mälby, berättar historien om en rik järnålderskultur i Altuna socken. Tre runstenar, varav en i Göksbo, en vid Alruna kyrka och en i socknens nordligaste del på Buska ägor, tjänar som ytterligare bevis på den förlorade tiden.
Altuna socken: Ett spår av bebyggelse
Många av dagens byar i Altuna socken har sina rötter i förhistorisk tid, vilket antyds av de närbelägna gravfälten. De började uppträda i skriftliga källor i början och mitten av 1300-talet, med Fröslunda, Hässelby, Drävle och Revelsta som några av de första omnämnandena. Altuna socken själv dyker upp i skriftliga källor så tidigt som 1257, vilket ger en inblick i regionens tidiga historia.
Under 1500- och 1600-talet fanns flera frälsegårdar i socknen, inklusive Billerstena, Revelsta, Göksbo och Flosta. Flosta och Revelsta fungerade även som säterier, vilket tyder på en hög status och en betydande roll i områdets ekonomi och samhälle.
Ett landskap förändras… men inte så mycket
Jordskiften under 1700- och 1800-talet hade en minimal inverkan på bystrukturen i Altuna socken. Endast ett fåtal av gårdarna som fick utflyttningsskyldighet vid laga skifte flyttades ut. Därför har socknen behållit sin agrara karaktär och saknar fortfarande tätortsbebyggelse, vilket ger det en känsla av landsbygdscharm och lugn.
Under några få decennier i början av 1900-talet etablerades ett stationssamhälle i Ådalen. Järnvägen, som en gång var socknens livslinje, lades ned 1959, och de flesta verksamheter i byn hade redan upphört. Detta tyder på en vändning tillbaka mot den jordbrukande livsstilen och en tillbakagång från industrialiseringen.
Slutsats
Att besöka Altuna socken är som att stiga in i en tidsmaskin och ta en tur genom historien, från stenåldern till järnåldern och bortom. Med sina natursköna landskap, rika arkeologiska fyndplatser och rötter som sträcker sig djupt in i förhistorisk tid, är denna socken en fascinerande plats att utforska. Oavsett om du är en historieentusiast, naturälskare eller bara en vandrare som söker lugn och ro, är Altuna socken ett besök väl värt att göra.